I somras, innan skolan började klippte jag ut tre tunikor till Isabel i gult, blått och grönt. Den gula och blåa sydde jag klart ganska omgående men sedan var jag så less på snedremsor och resår att jag nog kanske råkade glömmagömma den sista gröna tunikan under en massa annat som var roligare.
När vi satt och pratade om vad jag ville sy vid matbordet härom dagen sa Isabel med eftertryck att det nu minsann var hennes tur att få något.
Så efter lite prat med mina sykompisar om hur man bäst syr resårsmock (jag har provat förr men aldrig riktigt fått till det) fick jag äntligen tummen ur och sydde ihop den där tunikan.
Eftersom jag sydde smock slapp jag sy resårkanal och kunde göra tunikan klar fastän Isabel hade gått och lagt sig.
Jag vill sy smock på typ allt hädanefter!! Så himla smidigt! Hoppas nu bara den passar henne och känns skön att ha på sig. Man kan aldrig så noga veta nu för tiden.