Kategori: Jag syr

Mina barn  fick en liten ny kusin i juni och igår fick vi äntligen träffa den lilla nya. Jag hade sytt ett lapptäcke och lite handdukar och tvättlappar till henne. Både handdukarna och tvättlapparna är från det blå-gula varuhuset och pyntade med tygbitar från samma tygkollektion som täcket syddes med.

Vi gick igenom många tvättlappar om dagen när våra barn var små så det behövs ju alltid och den eviga handduken på axeln kan ju vara både snygg för den som bär den och lite mjukare att vila kinden på för den som sover där. Frotté kan bli lite rivigt efter ett par tvättar och tygrutorna som jag sytt på blir bara mjukare med varje tvätt och får bättre uppsugningsförmåga så – bara fördelar.

Till täcket använde jag en beskrivning från Missouri Star Quilt Company. Vindsnurrorna ser kanske avancerade ut men de gick fort att göra och är enklare än man tror. Jag gjorde tolv snurror och sydde sedan ihop dem med mellanremsor och minimala hörnstenar.

Kantremsan sydde jag på med maskin och vaddstickningen blev en stor spiral som av en händelse placerades lite off-center, men det blev ganska ok i alla fall. Jag var sugen på att prova lite frihandskviltning men kände mig inte riktigt redo att göra det på ett täcke som skulle ges bort. Jag får öva lite mer först.

Baksidan är ett påslakan från samma blå-gula varuhus som jag sprättat isär. Storebrors täcke hade samma tyg på baksidan. Vadden i mellan är i ren bomull och ganska tunn. Efter en tvätt får den ett ganska mjukt fall men är ändå varm och skön.

På baksidan sydde jag också fast en liten broderad lapp med kusinens namn och födelsedatum. Jag är inte så hemma på stjälkstygn men dessa små brukar funka ganska bra. Klänningen har jag sytt till båda mina flickors täcken tidigare, tyckte det kunde passa ganska bra på denna också.

2.5 månad tog det att sy 19 fjärilar och sy ihop dem. Så fort blocken sytts ihop blev sömmarna snabbt långa och svårhanterade men det gick till slut.

Mellanremsorna var tillskurna från början och jag var orolig att de inte skulle passa, att jag skulle ha slarvat med sömsmånerna och gjort blocken för små/stora men allt passade perfekt!

Jag är sjukt nöjd måste jag säga. Nu skall jag bara komma fram till vad jag ska ha för baksidestyg och hur i hela världen jag skall kvilta det.

I veckan och helgen som gick fick jag tid att sitta ner med mina fjärilar och börja på täcket jag planerar.

Mönstret innehåller sex olika fjärilsmodeller, A, B, C, D, E, och F. Jag började med D-fjärilarna i måndags innan påsk. De är näst störst, efter den stora i mitten och man ska göra fyra stycken. De ser avancerade ut men är man noggrann och inte stressar så går det ganska fort. De svåra partierna var antennerna på fjärilen – de är 0.25 tum breda när de är klara – och sedan att få kroppen att möta antennerna rätt på varje sida.

Efter de fyra D-fjärilarna var klara i lördags velade jag fram och tillbaka om vilken modell jag skulle fortsätta med. Till slut blev det F-modellen. Den skulle man bara göra två av så de gick ganska snabbt att bli klar med.

Den oranga färggruppen är den som jag gillat minst när de sitter på väggen men när de väl sytts ihop så funkar de bättre.

Jag har en stor vägg i mitt syrum, klädd med en fleecefilt som jag sätter upp bitarna på i mönsterordning. Bitarna är märkta med bokstäver för att hålla ordning på dem och fleecefilten fäster i tyget utan nålar och håller kvar dem tills jag kan sy ihop dem rätt.

Jag har börjat på C-fjärilarna och sytt två men den modellen är betydligt mer krävande – många fler sömmar som skall mötas gör att den tar längre tid att sy.

Men än så länge är det fortfarande roligt.

Isabel har plötsligt upptäckt min mönster-stash och botaniserat runt och hittat ett par saker hon ville göra. Jag har inte sytt mycket kläder till mig själv men jag har köpt på mig lite mönster med tanken ”en dag kanske”. Det mesta som fanns var lite väskor, påsar, och barnkläder så klart.

I gömmorna fanns en Shearwater Kaftan som jag aldrig kommit mig för att rita om (den var så klart för liten) men den passade Isabel utan ändringar. Vi köpte tyg och hon hade nog egentligen tänkt sy den själv men valde ett mycket levande viscose-tyg – inte det bästa att börja med när man aldrig sytt innan (mer än på slöjden). Till och med jag som har lite mer erfarenhet fick bita mig i tungan ett par gånger för att inte utbrista i obsceniteter.

Så mitt uppe i sömnaden av en av mina fjärilar kom hon på att hon ville ha den sydd NU. Och jag kände att jag hade kanske lovat ”sen” lite för länge nu så jag fick avsluta det jag höll på med och stöka undan så vi kunde klippa hennes blus.

Jag har fållen kvar att vika och sy men sedan är den klar. Jag var förvånad över hennes tygval för hon brukar mest gilla enfärgat – detta är ju nästan så mönstrat det kan bli. Men jag tycker det passar bra till blusmodellen och kommer nog bli bra i sommar.

Efter mycket funderande har jag bestämt mig för att sy detta fantastiska lapptäcke till vår säng.

Först gången jag såg det var i fjol när mönstret släpptes och jag tyckte väl det var fint men alla de bitarna! Tanken på att faktiskt sy ett eget föll mig aldrig in. Men sedan har det legat och grott i bakhuvudet och nu i februari kom jag till skott och köpte mönstret för att se hur det var gjort.

Fortsätt läsa Påsklovstisdag

I helgen som gick fick jag lite tid över och sydde klart denna väska. Mönstret kommer från byannie.com och även om det inte är speciellt komplicerat så var det mycket delar att hålla reda på och många lager tyg och mellanlägg som skulle sys ihop på slutet.

Ett par gånger trodde jag nålen skulle brytas men det klarade sig. (En kraftigare nål hade så klart varit idealiskt men jag hade bara en storlek hemma.)

Än så länge så är det syredskap i väskan men kanske jag använder den till något annat istället. Jag har inte bestämt mig.

Septembersolen försvann när det blev oktober men idag så tittar den fram igen och när jag satt i bilen vid ett rödljus och insåg att det faktiskt inte blåste idag så ångrade jag mig att jag inte cyklat.
Nåja, jag får väl cykla imorgon istället.

Tygerna är från shoppen. Yttertyget heter Fanfare, fodret är Polka Line och kantremsor och handtag är i Up All Night.

Isabel bad mig sy en till henne som hon kunde ha i skåpet på skolan, men hon var för vag när jag frågade vilka tyger hon ville ha. ”Något vackert” sa hon. Det är för lite att gå på så vi får väl se när det blir av.