Kategori: Inlägg

*

Jag berättade aldrig om Kodachicon och vad som hände där. Det var så roligt. Massor med glada ungdomar i fina kostymer. Några köpta men många, många handgjorda. Vissa karaktärer kände jag inte igen – jag spelar inte mycket datorspel och läser inte mycket serier – varken japanska eller amerikanska.

**

Det blir dock mycket tv och film för mig så jag kände igen ett par Doctors, en TARDIS, Harley Quinn och så klart Jack Sparrow.

Det gick runt ett gäng som filmade hela tiden och här kan du se lite av allt som hände under fyra fullspäckade dagar i Lund.

***

Känner du någon som kan vara intresserad av att besöka Kodachicon nästa år så bara skicka dem länken till Kodachis Facebook-sida.

Det mest absurda som hände under hela helgen var inte de galna/söta/läskiga/roliga karaktärerna som deltagarna hade klätt ut sig till. Inte heller att jag plötsligt stod med min moster och Ina och sjöng Bumbibjörnarna-temat som karaoke inför hela konventet.

Nej det mest surrealistiska som hände var när Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg dök upp med ett tv-team och spelade in ett inslag till Sverige-quizzen (?) som skulle sändas i sommar.

Sjukt knäpp känsla.

* Korsetten är sydd av Carina Andersson som var en av de Workshop-ansvariga, och målad av Magnus från Slöjd-Detaljer i Malmö.

** Jag fick aldrig veta vad tjejen som var utklädd till Harley Quinn hette, men jag hjälpte henne med kragen.

*** Samma här, jag vet inte vad tjejen som hade sytt TARDIS-klänningen hette, men jag och Carina hjälpte henne fixa krinolinen innan Cosplay-tävlingen på lördagen.

 

I helgen som gick var vi nere i Malmö Hamn och provade att fiska.

Min pappa har fiskat mycket och när jag var liten fick jag följa med honom ibland. Speciellt när vi var på sommarsemester i Blekinge skärgård. Vi har ätit många självfångade gäddor grillade på kolgrill med smör och pepparrot. Mums.

Malmö Hamn var kanske inte det mest lockande ställe att fiska på men man får börja någonstans. Teoretiskt kanske man skulle kunna få upp en liten torsk eller så. Jag fick aldrig kläm på kastspöt när jag provade som barn men både Isabel och Sofia fick till ett par bra kast.

Det höll i ett par minuter sedan började barnet som för tillfället var utan spö gnälla att det var hennes tur. När hon fick ta över började det andra barnet gnälla att det var minsann hennes spö och hon bestämde.

Tillsammans med en ganska kall ihärdig vind gjorde det att vi gav upp ganska snabbt och åkte och fikade istället.

Det är liksom lättare att få napp i kakdisken på Espresso House än i hamnen.

 

 

Både Sofia och Isabel gillar att baka och frågar ofta om de får baka själva.

Ofta säger jag nej för jag vet vem som får städa upp efter dem (jag) och när de bakat klart kommer vi ju ha kakor hemma och jag har så svårt att stå emot dem.

Samtidigt älskar jag själv att baka så jag har alltid dåligt samvete när jag säger nej.

Senast Sofia frågade om vi kunde baka sa jag istället till henne att läsa i kok-/bakböcker. Det brukar hjälpa mig när jag blir baksugen.

Jag gav henne en hög med små post-its och sa till henne att sätta en lapp på de sidor med saker hon skulle vilja prova …..

Vi har att göra ett tag …

 

Trots symaskinsstrul så fick jag klart Sofias pyjamas i söndags kväll precis innan läggdags.

Jag använde två Oliver + S mönster för detta. Playtime leggings och en Schoolbus t-shirt. Ärmarna är modifierade för de satt för hårt om överarmen, så jag klippte upp från fållen  på ett par ställen och spridde fållen litegrann för mer utrymme.

Ärmen är också ganska lång eftersom jag inte skar av fållens sömsmån innan jag satte på muddar i ärmslutet. Samma sak med byxorna – de har mycket växmån tack vare muddarna.

Jag har varken sytt eller bloggat mycket under hela senvintern. Jobbet har som sagt tagit mycket energi och Sofias garderob är sprängfylld av ärvda sydda saker och Isabel är inte intresserad längre så det finns inte precis några givna mottagare för det jag gör.

Men nu i helgen som gick kände jag mig taggad och  hade planer på att sy en pyjamas till Sofia i ett kul trikåtyg jag hittat på nätet. När jag lade upp bilder på Instagram på mitt projekt var det två vänner som uttryckte sin beundran över tyget och eftersom de båda två har små barn och jag hade tyg över så klippte jag ut två tröjor till

Allt gick bra tills jag hade fållarna kvar. Det var då allt gick snett. Se bilden nedan – tråden är inte spänd och loopar sig och ser allmänt trasslig ut. Sömmen längst till höger är acceptabel och jag sydde två fållar på det viset. Men sedan gick det bara inte,

Jag trädde om maskinen från början och försökte igen. Samma sak. Jag fipplade med trådspänningen – ingen skillnad. Kanske nålarna behöver bytas – nähä, då hade jag bara grova nålar. Testa med vanliga symaskinsnålar – fel modell – funkade ännu sämre. Testar med grova nålar i alla fall, trär om maskinen igen och igen och igen men inget hjälper. Ger till slut upp och syr på muddar i ärmsluten istället för att fålla – för tydligen klarar jag av att trä för overlock i alla fall.

I måndags åkte jag in till min symaskinshandlare för att köpa fler nålar och fråga vad det kan ha varit för fel på maskinen. Den är mindre än ett år gammal så jag vill verkligen inte den skall vara trasig redan.

Efter lite resonerande och felsökning kommer vi fram till att felet visst var användarrelaterat. (Så klart). Det var jag som trätt maskinen fel. Tre eller fyra gånger.

Pinsamt. Men skönt att den inte var trasig. Men pinsamt.

Tröjorna var klara då så jag har inte trätt den rätt igen och testat men det blir det säkert tid till snart. Tjejerna skall snart få en lite kusin och när hen är född kanske man kan sy något litet till henom. Kanske t o m något med superhjältar på!

Det blir lite sporadiska uppdateringar här verkar det som och det är nog något jag får lära mig hantera.

Jobbet som betalar räkningarna har tagit mycket tid under årets första månader och minst två veckor till blir det innan det lättar .. eller innan nästa projekt drar igång.

Jag syr fortfarande men det blir mindre produktion. Dels för att jag inte orkar, dels för att flickornas aktiviteter tar tid och dels för att deras smak har förändrats och handgjorda kläder från mamma inte längre ligger högst upp på önskelistan.

Men till påsk fick jag lov att sy något till dem. Det blev en Oliver + S Garden Party klänning till Sofia i tyg från mina samlingar.

 

Isabel som har vuxit en hel del i vinter och blivit lång är svårare att sy till. Mest för att de mönster jag har är i barnstorlek – och let’s face it – hon är inte i barnstorlek längre fast hon bara är 10 år.

Först kom vi överens om en trikåklänning i gult med vita prickar i en modell jag gjort till henne innan, men när vi stod i tygaffären så bad hon min försiktigt att sy en likadan klänning som Sofia skulle få …

Den största storleken på det mönstret är 12 år och Isabel skulle nog behöva två-tre storlekar större. Men hon bad så snällt, och det händer .. ALDRIG .. så jag kunde inte säga nej.

 

Så när jag sytt klart Sofias klänning satte jag igång och förstorade mönstret efter Isabels mått och det visade sig att det var enklare än jag hade befarat. Framstycket är rynkat så det var lätt att bara lägga till lite extra mitt fram. Det svåraste var nog att få till ärmhålet så det var tillräckligt högt och djupt utan att bli alldeles för stort.

Isabel hittade en tunn, mjuk denim i svart och ett brett guldband som hon ville ha.

Sofias klänning är rynkad över midjan och sedan är midjebandet fastsytt. På Isabels använde jag gummiband i undertråden och sydde två rader över framstycket. Sedan tog vi en andra bit av guldbandet och knöt det i midjan rakt över rynkningen.
Inget som sitter hårt åt i magen och känns obekvämt.

Jag lade upp en bild på Instagram på min finklädda stora tjej på Påskafton.